tisdag 20 september 2011

OCD-varning och kursfall i finanserna!

uttrycket "understatement of a lifetime" är den enda etikett jag kan sätta på mina klagomål över hur dyrt det är med barn. det är tur att vilden är det bästa som finns...

det bästa som finns ja, jag har inte alls blivit vad jag hade tänkt mig. jag skulle bli en cool morsa, en som är insatt och "fattar grejen", en som håller en kall distans och inte frågar för mycket.

jag lipar för allt fantastiskt som vilden gör, jag är total teknofob och kommer aldrig att förstå den utvecklingen. jag kommer korsförhöra, jag kommer inte kunna låta bli...

jag har hört att det aldrig blir bättre, att det alltid kommer vara så här, att det hör till hela föräldrakonceptet...


dyra ungar...
jag trodde i min enfald att det skulle vara möjligt att sprida kostnaderna lite, saliga äro de okunniga... åtminstone trodde jag inte att jag skulle få ett barn som växte explosionsartat, men det fick jag tydligen och det är bara att gilla läget (fast jag vill ha honom som bebiskille ALLTID).
sagt och gjort så fick vi ge oss ut för att skaffa en ny bilstol till vilden eftersom babyskyddet hade blivit så trång att han inte längre kunde pressa ner skuldrorna ordentligt mot stolsryggen.

det där med bilstolar är ju en jävla djungel, man är ju helt utelämnad att kunna bli hur blåst som helst. vildens pappa hade hittat ett erbjudande på en billig stol, men den kändes inte bra när vi väl var och tittade på den.
min filosofi när man inte vet ett smack är att köra på bäst i test, mest sålda och extra säkerhetsgrunkor, så det gjorde vi och det blev samma märke som vi har på barnvagn och babyskyddet:

Maxi Cosi mobi blev det, i denna färg
och i ett smutsavvisande material.

vi har dessutom under veckan insett att vilden använder sin lära gå-stol som lära gå-vagn vilket tyvärr leder till att han ständigt faller platt eftersom han står alldeles för långt ifrån. det är helt sjukt, DET SKA INTE GÅ SÅ HÄR FORT!!!
eftersom Toys´r us ligger vägg i vägg med bilstolsaffären passade jag på att släntra in där och införskaffade en gå-vagn så vi kunde ställa undan stolen på vinden.

när propellen snurrade blinkade lampor i olika mönster.
Tigger pratade och spelade musik

det var spännande att försöka gå själv..

... men när det blev lite svajigt var det skönt att få lite hjälp!

idag har vilden på sig:
stickad tröja från Kappahl
strumpbyxor från Kappahl
mockasiner från Melton

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar