tvärtom vad man kan tro är jag helt för att återanvända saker, ok, vissa saker... inte vad som helst och när det gäller loppisar och begagnat råder tvärtomregeln jämfört med nya prylar - hellre fälla än fria!
när det gäller nya prylar har erfarenheten lärt mig att om jag hittar något jag vill ha så ska det köpas med en gång, inget jävla - hmmm, jag funderar på det... när jag kommer tillbaka är det ALLTID bygones för att aldrig återvända.
när det gäller loppisar är jag väldigt kräsen och minsta tvekan här och jag skiter i att köpa det även om det bara kostar 20 spänn. men det är inte fynden som är roligast även om böcker och leksaker alltid är värt att titta efter, nej, det är folket som är där. det är verkligen alla sorter som rotar runt på loppisar, halvdöda gamla pensionärstanter som volontärarbetar, unga studenter som ska bygga bo utan att det får kosta något, snåla rika som t.o.m på loppis gnäller på överpriser, fattiga som inte har något val, familjen med ouppfostrade kräk till ungar som härjar fritt och som man rätt snabbt känner för att prygla vett i, bokmalar begravda i hyllorna, ensamvargar som aldrig pratar med någon, men alla känner etc, etc.
är man smart ( vilket för mig är en fråga om sömn) kommer man tidigt som satan och köar med hyenorna vid öppning, stormar in med samma hyenor, roffar åt sig och vräker ner allt på hyllorna i kundkorgen som hyenorna, för att sen i lugn och ro sätta sig i cafét, dricka morgonkaffe, gå igenom vad man lyckats få tag i och njuta av hur folkskaran tillta och se hur hela lokalen förvandlas till ett eldhärjat hönshus... då tar man, som hyenorna, sina fynd och åker vidare...
| de kommer i flock, men agerar individuellt av egenintresse, de lämnar ingenting efter sig där de svept fram! |
