i min hjärna finns en lista över saker som jag vill göra, över ganska banala, enkla saker som av någon tråkig skitanledning inte är tillåtet så fort man blir vuxen...
ofta tänker jag att man som barn hade väldigt mycket förbud, så var det väl för de flesta, det var "så får du inte göra" och "rör inte det" ständigt och jag vet att jag många gånger då tänkte - fy fan, när jag blir stor ska jag minsann göra si och så!
ok, så blev jag stor och skulle göra alla de där förbjudna sakerna, men då hade det hänt något... det kändes inte ok att säga till andra vuxna att det jag helst tittar på är Disney-filmer eller att slänga sig i snön på Kungsgatan för att göra en snöängel eller slita av sig till bara underkläder för att dansa runt i ett sommarregn stående i Poseidonfontänen! vad är det som har hänt, när blev jag vuxen med alla spärrar det innebär?
när blev jag så jävla tråkig?
jag vet att det finns fler som tänker som jag, ändå är det förvånansvärt lite folk i Göteborgs fontäner, de dyker i princip bara upp när Sverige har hamnat på medaljplats i någon form av idrottsgren, men de finns ändå...
jag har börjat lagra alla saker jag måste göra och staplat dem på hög, vid samlat mod och tillfällig sinnesförvirrig skall de börja betas av, här följer några:
- jag ska någon gång gå in i en bar och skrika "JAG BJUDER" och sedan klättra ut genom ett toalettfönster. jag tror det kan vara lämpligt att välja en stad jag aldrig har för avsikt att besöka igen.
- jag vill kasta en snöboll på en främling. jag håller tummarna att personen i fråga kastar en tillbaka så vi kan starta snöbollskrig och inte startar slagsmål!
- jag vill köra bil, i minst 70 km/h, och handbromsa. gärna i sällskap av ett proffs (typ stuntman).
- jag vill vara med i en jättestor Flashmob. det är coolt så det skriker och så underskattat, den som utvecklade detta var enligt mig ett geni!
jag kan inte komma ihåg telefonnummer eller födelsedagar, men de sociala koderna är fan nästan omöjliga att glömma..
Flashmobs kommer verkligen i olika former, men de är alltid lika befriande!
Underbart!
vart går gränsen för vad man får göra? vad skulle du göra om du fick släppa spärrarna för en stund?
Varför bryr du dig om vad folk tycker överhuvudtaget?
SvaraRaderajag vet redan vad jag tycker, i de allra flesta fall, men då och då kan jag fortfarande tycka det är roligt att veta hur andra tänker - som nu till exempel!
SvaraRadera